Nu ska vi prata om civilkurage, kära ni. Civilkurage och medmänsklighet. Och så lite allmänt hyfs. En 17-årig flicka blev våldtagen på Bråvalla. Mitt under en konsert, mitt i publikhavet (nyhetsartikel HÄR). Många vittnen. Jag läser, och jag reagerar. Först fasan över att våldtäkter sker över huvud taget – fasan över att det finns individer som fullständigt saknar respekt för andra människor. Och sedan fasan som infinner sig när jag tar ett mentalt steg tillbaka och läser igen, fasan som triggas av frasen "flera människor ska ha blivit vittnen till övergreppet", fasan över att just den här våldtäkten sker. Det måste ju röra sig om den största gruppvåldtäkten i mänsklighetens historia. Visserligen bara en faktisk våldtäktsman, men väldigt många fler som lät honom göra det han gjorde. 

 

Faktum nummer ett: våldtäkter sker ofta i hemmet, bakom stängda dörrar, där ingen kan ingripa. Faktum nummer två: så var inte fallet här. Varenda person som var inom syn- eller hörhåll från övergreppet hade möjligheten att åtminstone försöka göra något. Nej, du måste inte brotta ner en våldtäktsman på egen hand. Men att kommunicera, att öppna munnen, att samla ihop en anti-våldtäktsgrupp bestående av inbitna Maggio-fans, det kan du göra. Det måste du göra. Tusentals människor på en konsert, majoriteten av dem för långt borta för att ens lägga märke till vad som försiggår, men en handfull personer, kanske tjugo, eller tio, eller bara tre, var rimlightvis tillräckligt nära för att se eller höra. Och ändå händer det. Ändå sker våldtäkten. Civilkurage, någon? Medmänsklighet? Kanske lite allmänt hyfs? Inte det, nej. 

 

Det är ju självklart att så få våldtäkter leder till fällande domar när ett helt publikhav verkar tycka att ett sexuellt övergrepp inte förtjänar att avbrytas. Bråvalla-våldtäkten är så mycket mer än bara en tragisk incident till tonerna av Maggios "Jag kommer" – den är en manifestation av hela våldtäktskulturen. Varför låter folk bli att ingripa? Varför gör ingen något? Varför tittar vi på? För att det är okej. För att det är sånt som händer. För att hon får skylla sig själv.